onsdag 20 december 2017

Juldikter

Här kommer några juldikter skrivna av Kivi, Jacob, Tiffany, Cecilia och Bobski på skrivarlinjen:

Julbocken sparkade på påsen med silverfärgade pastahjul. Under alla dens hundra år hade den aldrig stött på så gräsligt julpynt. Påsen gick upp och alla hjul trillade ut över golvet. De var jättemånga. Inte nog med att de var skitfula, de skulle dessutom finnas i överflöd.
  ”Man kan ju få ångest av mindre” muttrade bocken högt för sig själv. Den tittade upp mot granen och kliade sig själva lite i halmskägget.
   ”Tacka vet jag glitter. Förvisso nytt det med, men det är fint tillsammans med glaskulorna och belysningen. Alltid nått att vara tacksam över.” Den promenerade bort mot eldstaden, där en eld värmde upp rummet. Utanför fönstret trillade snöflingorna dansant ner mot marken. Det såg kallt ut, men här inne var det varmt och behagligt. Han var den enda som var vaken och han trivdes i både mörkret och i sin ensamhet.

/Kivi

*
På julen ser jag rött.
Denna förbaskade äckelmaten och granen som tappar alla glaskulorna på golvet.
Det eviga mörkret och den slaskiga snön som hindrar trafiken och sinnet att komma fram.
Ensamheten som framkallar en ångest och mani som kommer bara en gång om året!
Detta överflöd av förväntningar som är omöjliga att uppfylla!
Och så har vi soppköket! Där folk hjälper till. Får inga kontanter tillbaka för sin möda, men för
dem gör det inget…
De klär upp julbocken i centrum med glitter och pastahjul.
Krubban som blir så vacker när den blir upplyst av elden från ljusen och eldstaden.
Tacksamheten från ansiktena av både gamla och unga, fattig som rik.
Den hemlagade chockladen som doftar nejlikor av någon härlig anledning.
På julen ser jag rött. Men jag måste säga det, att färgen röd är min favorit.

/Jacob

*
Det snöar inte längre kring jul. Istället beblandas mörkret med slask och mani.
Bakom ögonlocken skymtar den eviga rädslan fram, för ensamhetens ingentinghet.
Förväntningarna går i kras i takt med adventskalendern. Medan julklappshögen växer som om den fick tillskott i form av vitaminer och järn. Glittret hänger håglöst och julstjärnan blinkar. Glödlampan måste bytas ut.

/Tiffany

*

Glöm inte
den glitter-vita snön faller lätt som stjärnformade bomullstussar
Glöm inte
att trots äckelmat på bord
får du det serverat på silverfat
Glöm inte
att trots det tunga mörkret kan du tända ljus
Glöm inte
att trots ouppfyllda förväntningar är det många som inga presenter får
Men Glöm inte
glöggen. det enda som faktiskt kan får dig att glömma.
God Jul and remember;
Darkness cannot recognize light. Only light can recognize light. :)


/Cecilia

*

ångesten ångar, doftar blodröd glögg
jag ske ge dig en present; ensamhet
lova att ta vara på den, håll den
försiktigt som en glaskula
låt mig försvinna
som en snöängel smälter
vår sista december
en eldstad som släckts


/Bobski

*


tisdag 19 december 2017

God Jul och Gott Nytt År!

Med författarbesök av Kerstin Norborg avslutade skrivarlinjen denna termin.


Nu återstår bara att önska alla ett härligt lov!
Vårterminen startar den 10 januari 2018!

måndag 18 december 2017

Julkalendern 18 december

18:e december. Dagens lucka i Skrivarlinjens julkalender har Caroline Kivi skrivit.

Life Day on a Rebell Alliance base, somewhere in a galaxy far, far away.

Life Day närmar sig genom tid och rymd,
stjärnor gnistrar och glimmar, som alltid.
På vissa planeter faller snön,
på andra vilar rebeller efter närstrid.

Långa bord i djupa grottor
uppdukade med högtidsmat.
Samlade i timmar, en paus från rymdkrig,
lyfter de sina glas för varje fallen kamrat.

Leia och Luke är kvällens värdar,
C-3PO och R2 likaså.
Leia är så vackert klädd
och Lukes lightsaber lyser blå.

R2-D2 har blandat drinkar
av motorolja och bensin.
C-3PO drack alldeles för snabbt,
ja, han svepte flera dussin

Nu gömmer han sig under ett bord
bland allas fötter och tår.
Sluddrar litet när han mumlar
”I am not the droid you’re looking for”

R2 jollrar gott, späder ut sin egna drink,
speedar runt bland bord och stolar,
förbi Chewie, som sjunger högst av alla,
under Tattooines båda solar!

Nu ska Leia hålla tal! Hysch! Det är dags!
Luke och Solo hör nyfiket på.
Han viskar ”I love you”, och Leia: ”I know”
när hon kliver upp på en stol, och så:

”My dear fellow rebels
We are gathered here tonight
In order to celebrate each other
After this very difficult fight.

You are all the bravest people
A galaxy could ever need
And my love for you grows stronger
For every heroic deed.

Let us drink and let us eat
Let us all remember why we fight
Let every little droid join in
Let us all enjoy this very merry night.

To my beautiful rebel crew:
May the force always be with you!”

fredag 15 december 2017

Julkalendern 15 december

Jacob Netterberg har skrivit dikten som idag är luckan i Skrivarlinjens julkalender:

Julskinkan är här! Julskinkan är här!
Ropade barnen glatt.
Julyran har gjort dom ett fnatt.

Fadern som heter Mille skulle hämta grisen.
Men något fick honom att stanna vid risen.

”Ska du há den lille griseknoen?”
Sa bonden från den simpla allmogen.

Fadern nickade och såg på grisen lille.
”En sådan fin kille att gille! Jag ska kalla honom för Nille!”
Men väl i bilresan hem så såg Nille, på vår kära Mille.
Han tänkte: ”Hans skinka kan vi ju icke grille!”
Så Mille, som var ett snille, kom på en plan som vi alla kunde gille.
Vår Wille åkte till Ica och berätta vad han ville.

”Julskinkan är här! Julskinkan är här!”
Ropade barnen och klappade den lille griseknoen framför den öppna spisen.
Men oroa er ej läsare; för den är icke för grisen.

Vegansk var nämligen Icas köpta skinka.
Mycket nöjd var grisen där den låg och blinka.

Fadern var nu här och pustade ut.
Äntligen var det stora julhandlandet slut.

Så det blev så att den siste presenten icke var slagen.

För den sista platsen hos familjen hade precis blivit tagen.

torsdag 14 december 2017

Julkalendern 14 december

Idag har Alice Stenberg skrivit luckan till Skrivarlinjens julkalender.

" Lucka 14 är ett fönster genom vilket Stewart blickar ned över sin julbelysta stad, rakt igenom sin egna transparenta reflektion. Han sitter på kontoret mitt på Stureplan, gatorna glittrar och han frågar sig själv: Är det snö eller krossat glas? Vickar lätt på tårna, ja sådant kan man fråga sig. Han frasar på en pepparkakekant och får plötsligt för sig att betrakta tillvaron ovanifrån: Ja där sitter den stilige Stewart i fåtöljen. På bordet en laptop och ett urdrucket vinglas. Där föds idén om självbiografin, han blir alldeles exalterad och fingrar på sin scarfs. Lutar sig tillbaka i tiden och formulerar högljutt följande fraser: ”Det började tidigt i hans ungdom, denna ljuva jakt på livets njutning..”, ”Paris! En sån stad..” och  ”Är det snö, eller krossat glas?”


jag har också ett låttips: https://www.youtube.com/watch?v=e_PXajXbAjw

onsdag 13 december 2017

Julkalendern 13 december, en dikt av Lovisa Andréasson:

Nu är det jul igen och nu är det jul igen
men det enda jag bryr mig om är Star Wars
Har glömt att köpa klappar, hela världen glappar
önskelistan är ett skämt, mest!
Men det var inte sant, nej det var inte sant
för den är korrekt, grammatiskt

Nu är det jul igen och nu är det jul igen
och det enda jag bryr mig om är Star Wars
Store sithlord Vader ligger död på bålet,
brinner ned i takt med Gävlebocken
Men det var inte sant, nej det var inte sant
för elden hungrar inte efter svart plast

Nu är det jul igen och nu är det jul igen
och nog får den sitt slut i graven!
blommor och rullader, fullpackad begravning
alla salta tårar är på låtsas
Men det var inte sant, nej det var inte sant
för däremellan blir man korsfäst

(bör sjungas för full hals)

tisdag 12 december 2017

Julkalendern 12 december, en dikt av Siri Collmar

Vinter i Skåne


Snön lade sig över mig när jag sov

Insnöad i värme
och nere vid havet
har vattnet frusit till is
och det
bågnar av kylan
Under
ristas mönster in
Knackar hål  
på verkligheter
Alldeles intill strandkanten

Det är vinter i Skåne
Sanddynerna är hårda
och kalla
av frosten
Vallmon som växte över åkrarna
Finns inte mer
Gräset samlar droppar av is
i sitt hår

Bokskogarna
och ängarna där
Som öppnar sig under den
kalla solen
Det är vinter där
Det är vinter
Frostig vinter
Utanför min hud

Vill knacka hål på verkligheter
Ristar mönster under mina skor