Lucka 5 i Skrivarlinjens julkalender. Idag är det Patrick Stockhammar som skriver:
De tre vise männen kunde inte motstå frestelsen. Vad var ett nattligt besök vid en krubba ute i obygden i jämförelse med en sista minuten-resa till Karibien? Milslånga stränder kändes betydligt mer lockande än att skumpa fram på tungt lastade kamelryggar i en öken med dålig täckning. Guds son och världens frälsare fick finna sig i att vänta på att något bemanningsföretag fyllde deras platser. Nu stundade vågornas brus och passionerade salsakvällar på hotell Paraíso.
På samma hotell hade tomten checkat in. Han var olidligt trött på att barnen skrek som omättbara och desperata fågelungar så snart han visade sig offentligt. Dagens barn (men även deras föräldrar) hade ingen respekt för den personliga integriteten och deras ha-begär kände inga gränser. De bokstavligt talat vrålade efter nya spelkonsoler och surfplattor trots att han kom med just sådana i fjol. Fabriksledningens ständiga tjat om den prestigefyllda utmärkelsen ”Årets julklapp” fick alla anställda att slå knut på sig själva. Inte gjorde det saken bättre att skyddsombuden var långtidssjukskrivna. Dessutom hade övertidsersättningen förhandlats bort och utmattningsdepressionen lurade runt hörnet. Att söka nytt jobb var aldrig aktuellt. Vem ville anställa en man med bukfetma, magkatarr och högt blodtryck som började närma sig 65-årsstrecket?
Tomten satt till en början utslagen i en solstol och försökte smälta att han hade blivit stoppad vid tullen. Säcken på ryggen hade väckt en stor misstänksamhet och narkotikahundarna skällde som om de vore rabiessmittade. De hade visst inte lärt sig att skilja på doften av knark och pepparkakor.
Under de svajande palmerna ligger nu tre bleka män och en korpulent och nyrakad man. De surplar på sötsliskiga paraplydrinkar och käkar chilinötter. De har alla tagit nya namn och mobilerna slängde de i det turkosfärgade havet en natt då de badade nakna i månskenet.
Av Patrick Stockhammar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar